Hur det hela startade
 

Du vet den där känslan när man sitter på ett flyg till en ny destination man inte tidigare besökt. Där satt jag i maj 2016 på flyget till Mytilene på Lesvos och visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig. Det slutade med en milt uttryckt otrolig historia och livsstilsförändring som följd av resan. Lite humoristisk kan bakgrunden till resan tillskrivas att jag behövde tillgång till en toalett. Missförstå inte! Mitt badrum höll nämligen på att renoveras. Detta nedgraderade faciliteterna i mitt hem till mycket spartanska. Jag hade därför bokat flyg samt hotellrum med dusch och toa för nästan en vecka. Jag fick också lära mig att uppskatta enkla saker som att just en dusch och toalett är ovärderlig lyx.

Varför krångla till det med att åka till Lesvos i Grekland med rimliga lösningar på närmare håll? Jo, jag passade också på att besöka en vän som slet som volontär i samband med den kaosartade flyktingströmmen till ön. Vid något tillfälle hade hon pratat med en lokalbo inom turismen på Lesvos, sagt att hon kände en stolle som gärna lufsar runt på vandringsturer. Ofta på konstiga resor runt i världen. Ta hit honom. Det finns massor av fina vandringsleder på Lesvos. Han kanske skulle kunna guida turister i vandringsspåren hade lokalbon sagt. Det var vad jag fick veta. Vad visste jag mer? Det är ”very big no no” att spola ner toapapper i grekiska toaletter. Men en toalett är alltid en toalett. Motiv nog för en tripp till Lesvos.

Allvarligt talat, tog jag inte det där med guidning så seriöst. Bara trevligt att komma till en ny plats med hyggliga toaletter. Jag lever med mina två oense demoner som alltid följer mig. Demonerna var ovanligt nog enade och såg inte heller så seriöst på resan. Jag levde i ekorrhjulet med jobb, fasta rutiner och räkningar att betala. Ja, ni fattar, jag satt fast. Visserligen trillade jag ur ekorrhjulet då och då för att sedan vilsen ta mig tillbaka. Nu hade jag verkligen trillat ur, utan toalett och med en flygbiljett i handen. Jag tar mig nog snart tillbaka i det snurrande hjulet, bara badrummet blir klart, tänkte jag. Mina demoner och jag åkte runt en del på ön med vännen för att se oss om. Lesvos är en magisk och vacker ö. Jag hade tidigare vandrat på många fina och märkliga platser så jag såg att vandringsleder finns över hela ön. Vackra och spännande att utforska. Lederna ligger egentligen som ett dukat bord för att arrangera turer som passar vandringsturister.

Jag och mina demoner åkte hem efter majdagarna på Lesvos. Vi var hyfsat eniga om att det nu var rimligt att gå in i ekorrhjulet igen. Demonernas oenighet brukar annars ge mig bekymmer. Jag måste kompromissa eller sätta en av dem på plats. För att få harmoni i tillvaron är i regel en kompromiss bäst. Det är inte roligt att ha en tjurig demon som tittar snett på den andra som har ett vinnande hånleende. På mitt jobb i Göteborg hade jag också ramlat ur ekorrhjulet efter stora uppsägningar med följande omorganisationer. Jag blev inte uppsagd, utan omorganiserad till en ny roll som jag inte var intresserad av. Den ena demonen började tjafsa om att dra till Lesvos. Den andra himlade med ögonen och frågade hur jag då skulle betala mina räkningar och få mat på bordet. Jag tog ledigt en månad under högsommaren för att kliva in i en bubbla och åka tillbaka till Lesvos för att reka. Kan man organisera något som en sidoverksamhet? Allt för att kompromissa med mina demoner.

När det närmade sig sensommar och nästa hemresa till Göteborg hade jag rekat och förberett så bra att jag såg det möjliga att arrangera guidning på många fina vandringsleder. Chefen på mitt jobb i Göteborg ringde då i min telefon. Min bubbla sprack när jag svarade och frontade det riktiga livet. Han ville bara enkelt informera mig om mina nya märkliga arbetstider. Tack, men nej tack. Nu räcker det och jag säger upp mig på stående fot, sa jag. Det blev tyst i luren innan vi var överens om att ta detaljerna när jag kommer hem. Ena handen upp för en high five, var den ena demonens reaktion. Nu sitter du i skiten, sa den andra demonen. Stenhårda förhandlingar med mig som medlare pågick mellan mina demoner på flyget till Göteborg. Detta blev till slut ett nytt avstamp i mitt liv. Jag förberedde mig på vad min andra demon sagt, att jag kommer få svårt att klara mig som vandringsguide. Jag planerade vidare på det nya projektet för att ge det en chans i två, tre år. Funkar det inte efter det, vet jag inte vad jag ska göra och frontar det då.

Nu blev det magiska äventyr på Lesvos som heltidsvandrare och jag ägde min tid, inte chefen. Jag traskade runt som vandringsledare med turister från när och fjärran. Alla var dock inte rena turister utan många var volontärer inom flyktingkrisen på ön. De uppskattade att få se något annat av Lesvos. En del var svenskar och jag fick även äran att guida lokalbor från ön. Den mest långväga har kommit ända från Nya Zeeland och ville ha privatguidning med både vandring och utflykter. Kort och gott fick jag lära mig väldigt mycket med nya intressanta uppgifter. Det som var ett stort frågetecken när jag startade detta projekt, var tillräcklig inkomst. Detta visste jag hela tiden. Det är en begränsad säsong och mycket tid över till annat. Att börja plocka oliver är ingen bra idé. Säsongen krockar. Sen kom en galen idé till. Jag hade datorn full av bra info om Lesvos vandringsleder och sevärdheter. Kan man göra en bok av det?

Spontant skickade jag frågan till en mängd svenska bokförlag där jag presenterade min idé utan att ha ett färdigt manus. De flesta svarade nej tack, med att de inte ger ut den typen av böcker. Ett bokförlag svarade att det lät intressant och ville veta mer. Vi kom snart överens om en guidebok med vandringsturer och utflykter samt rikligt med bilder. Där fick båda mina demoner frossa och frågade sig hur detta skulle gå till. Inte tusan visste jag, men fick ta reda på det. Bokförlaget fattade att de hade med en gröngöling att göra. Jag fick stöd och de skickade några guideböcker till mig. Böckerna luslästes för att inte uppfinna hjulet en gång till och se hur man gör. Jag ville samtidigt inte kopiera utan ha en egen stil med inspiration från de andra författarna.

Allvarligt talat. Det blev en jättefin debutbok, Lesbos – vandringsturer och utflykter. Ja, debutbok, för den följdes av nya guideböcker. Sidoprojektet med guideböcker tog snart överhand. Det blev mindre tid över som vandringsledare och guide. Lesvos blev mitt hem i drygt två år. Jag åkte sedan till Kreta för fältarbete till nästa guidebok, Kreta – vandringsturer och utflykter. När den var klar hamnade jag på Cypern för den tredje boken. Då kom pandemin och stängde alla dörrar. Jag reste till Göteborg för att isolera mig mot ett virus. Som en tröstpresent i pandemin kom en förfrågan från bokförlaget om jag var intresserad av att göra en Göteborgs-guide. Det blev en perfekt utmaning för mig eftersom gränserna ändå var stängda. Samtidigt en bra chans att komma ut och upptäcka nya som gamla saker på min hemmaplan.

Boken Göteborg – vandringsturer och utflykter blev min tredje bok. Cypern – vandringsturer och utflykter börjar nu bli klar och ser ut att bli den fjärde i ordningen. Man kan verkligen säga att jag lever i en konstig bubbla och jag saknar inte det trygga ekorrhjulet. Jag äger fortfarande min tid. Jag kan jobba på en lördag och vara ledig på en onsdag, för att det är vad jag vill. Jag kan ta så kallad semester när jag vill. Dock är en semesterdag numera samma som att bara jobba lite grann. Jag ska inte klaga för jag är en fri man och det jag håller på med är roligt. Jag har lärt mig väldigt mycket och fått många nya vänner på köpet. Det svåraste är att hålla ordning på mina demoner som inte alltid vill samma sak. Men, jag är duktig på att kompromissa. Stort tack till mina demoner. Utan er hade inte detta varit möjligt.

Mats Randow